Påskdagarna går en efter en och snön ligger envist kvar trots strålande sol. Har varit på påskmiddag hos mormor med syskon och barn. Gott och trevligt och alldeles för mättande. Mormor dukar alltid så fint med underlägg, och dekorationer. Vi blev sittade framför en gammal Bond-film, Mannen med den gyllene pistolen, efter maten. Den höll fortfarande.
I onsdags kunde jag bege mig på en löptur enligt programmet efter uppehåll en vecka på grund av irriterande sjukdom. Det blev en mil med två så kallade tröskelpass på 3 km vardera då man ska ligga på gränsen till mjölksyra. Sånt där begriper jag inte och vet inte riktigt hur det ska vara men gör så gott jag kan.Försöker öka tempo men inte vrålspringa. Idag var det långpass på 2,2 mil enligt programmet men det blev 2,3 för mig. RunKeeper gör om layouten så jag hade inte riktigt koll men hellre mer än mindre. Hade bra energi men får som oftast streta på de sista 3-4 kilometerarna. Det går ju men jag vill ju vidare, förbi den där känslan av att det är slut på krafter. Det positiva av dagens pass är att återämtningen tenderar gå liiite snabbare.
Nu ska jag om en stund tvinga barnen att hjälpa mig att tvätta bilen. Börjar med en liten dammsugning innan det blir en resa av till närliggande tvättställe.


Jag förstååår inte hur man orkar springa så långt! Fantastiskt bra jobbat ju! Har du några roliga lopp som sporre? Jag håller mig kring stabila 3-4 km då det gäller löpning jag. ;)
SvaraRaderaCamilla: Det har ju agit lite tid att komma så lpngt. Roliga lopp vet jag ju inte, jo halvmaran är kul men annars har jag ju anmält mig till Stlm Marathon och om det är roligt vet jag inte...
SvaraRaderaDu är en fantastisk skidåkare!
Ja, de sista kilometrarna... djisus. Det är då mina mathallucinationer kommer.... OM de inte dykt upp redan vid 16 km, haha. Heja dig!!!!
SvaraRadera