Testar benet

Jag tog en mycket lugn joggingtur för att testa benet och för att jag behövde få springa och få svettas. Gud, vad jag saknat det! Det blev 12 dagars vila och i kroppen kändes det som att jag inte visste hur man gör när man springer. Visst blev det ett lugnt lunkande och med ett ben som inte är helt ok ännu. Jag tänkte att det kunde vara bra med cirkulation i vadmuskeln också. Nu får vi se hur benet svarar på träningen. Det är en bit kvar tills att jag kan följa mitt program igen. Snabba intervaller, långlöpning och backträning får vänta ett tag till.

Lite Rhodos

En liten  sammanfattning av vår vecka på Rhodos, Det var galet skönt att resa iväg även om vi fick gå upp mitt i natten på avresedagen. Jag hade gruvat lite för att killarna skulle vara svåra att få upp ur sängen men det gick fint. Äldsta brukar få blodtrycksfall när han tas ut sängen tidigt och/eller ska flyga. Blodtrycksfallet klarades av redan i bilen så vi slapp jobbiga incidenter på flygplatsen.


Varmt men inte outhärdlig värme mötte oss. Vi installerade oss på hotellet som låg i orten Ixia,  ligger 5 kilometer från Rhodos stad och sedan var det förstås dag för ett dopp i poolen. Det skulle förstås badas flera gånger den eftermiddagen och jag tvingas alltid i för att vara lektant. Tredje hoppet i poolen på första dagen så hände något med mitt ben, antagligen en muskelbristning i vadmuskeln. Jag hade känt lite av vaden de sista två löpturerna hemma men inget alarmerande. Nu smällde det till
rejält och jag kunde knappt gå efteråt. Nedrans elände! Inte hade de heller en elastisk linda på hotellet och det var för långt för mig att ta mig till apoteket. Lindade så gott jag kunde med en handduk men det hjälpte föga. Jag oroade mig för att vi skulle behöva ställa in alla planerade aktiviteter men efter en vilodag kunde jag gå ganska skapligt men fick Iprena mig dag som natt.

Härliga Medelhavet!

Första turen gick till Rhodos stad och den gamla delen med borg och palats, det gick bra att ta bra att ta lokalbuss in till staden. Jag hade tänkt att springa dit på mornarna men all löpning blev förstås inställd på grund av det skadade benet. Vi gick runt lite i staden men jag var lite dåligt påläst och mina gossar otåliga. De ville äta och sedan efter lite vandring på de fina gamla gatorna så var de ganska nöjda. Jag fick i alla fall gå längs den berömda "Riddarnas gata".

På hotellet hade vi frukost, lite bra anledning att få upp dem ur sängen på morgonen för att hinna äta innan tiden var ute. Vi hade en lägenhet men det blev inte av att vi ordnade egen mat eller frukost. Jag hade bokat middag vilken man kunde äta på två olika restauranger, 3 rätters a'la carte.  Maten var övervägande god och jag njöt av att inte behöva laga mat på en vecka.







En av dagarna åkte vi till en vattenpark i Faliraki, den ska tydligen vara störst i Europa. Det fanns en gratisbuss som man tog dit. Många av attraktionerna åkte man i gummiringar vilket gillades. Jag var tvungen att begränsa mig och backa på de mest utmanande banorna för att inte skada mig ytterligare. Vi åt lunch som var onödigt dyr och ganska trist. Många gånger var prissättningen på mat lite obegriplig; en Pita med kött, grönsaker och tzatziki kostade ofta 2 euro medan en våffla kunde kosta 4,5 euro. Parken var utslängd out of nowhere och discomusik spelades hela tiden. Det var i alla fall skönt att kunna gå omkring i badkläder utan att frysa.

Det blev också en rundtur på ön. Först åkte vi till Filerimos, högt upp på ett berg. D
är fanns lite lämningar från antiken, en liten kyrka. Sedan bar det av till en vingård där vi (jag) fick prova fyra viner. Yngsta försökte förstås få ner fingrarna i alla glas för att få smaka... Det var inget av vinerna som föll mig i smaken däremot hade de en vansinnigt god olivolja som jag kunde köpa med hem. Sedan var det dags för lunch på en taverna i byn Psinthos där vi serverades grekiska smårätter. Gott, trevligt och vansinnigt turistigt på något vis. Vi hann också med ytterligare ett par kyrkor och ett bageri som drivs av kvinnor. Giuden var från Rhodos men var uppväxt i Sverige så hon pratade förstås svenska men kunde ju mycket om Rhodos och Grekland.

Det blev förstås mycket bad i pool och hav. Härliga vågor i havet men jag oroar mig alltid att det ska finnas strömmar så ingen får bege sig för långt ut. I poolen blev det mycket bollspel, vi har nästan alltid boll med oss o pooler. Killarna har nog insett att det är ett sätt att få mig att bada länge. Vi läste böcker och jag löste också korsord. Äldsta hade varit tämligen oengagerad i att packa ned litteratur så han fick läsa min deckare och sedan turades vi om att läsa Donna Tartts Steglitsan. Han blev klar men jag har en del kvar i den att läsa. Vi fastnade båda för den boken.


Nu blir det att arbeta en vecka och sedan vara hemma en vecka innan vi åker mot trakterna utanför Umeå där mor har landställe. Först måste ju stora prinsen fylla år 14/7 sedan kan vi åka!

Fint väder!

Jag tror att vi valde rätt vecka vdermssigt att lämna Sverige. Här på Rhodos är det skön värme men inte olidligt. Nätet är ganska uselt så det blir inget bloggande (nästan). Det enda abret är att jag har en skadad muskel i vaden. Tydligen kan man träna som en gnu hela våren, springa Marathon men hoppar man i en pool så går det åt skogen. En vadmuskel har bråkat lite med mig vid löpnngen ett par tillfällen men inget alarmerande. Nu första dagen när vi badade så hoppade jag i poolen och kände att det hände något mer allvarligt med benet. Vaden blev rejält svullen och jag kunde knappt gå, nästan läge för kare om jag inte hade kunnat gå dagen efter. Det har sakta men säkert blivit bättre  men någon löpning (som var planerad) är det inte att tala om under denna Greklandsvecka. Jag hoppas att kunna börja försiktigt när vi kommer hem.

Vi har ägnat oss åt bad, Rhodos stad, ännu mer bad och idag en vattenpark. Imorgon blir det nog bad och sedan en tur runt på ön.

Packa mammas kappsäck

Fy farao vad jag är dålig på att packa inför resa. Killarnas packning fixar jag på ett kick, men min egen?! Det dras fram kläder och hängs tillbaka och så håller jag på, Gissar att det jag har valt förstås är för mycket och inte är helt genomtänkt heller. Borde antagligen plocka bort hälften. Vilka kläder jag ska resa i är också fortfarande väldigt oklart. Jag tycker ofta att andra människor på flygplatsen ser så coolt genomtänkta ut och jag har alltid valt fel... Nyss var jag inne på svart, byxor och tröja men plötsligt växlade jag till blommiga byxor eller varför inte chinos, gröna chinos... Det är många viktiga val som skall göras!

Perfect match!

Strandlunch

Jag blev bjuden av goda vänner på en ljuvlig liten strandlunch idag. Goda smörgåstårtor och mängder med glass avnjöts i solen. Yngsta passade på att ta ett dopp. Jag hade på mig Pongo-klänning och det fanns en riktig dalmatiner  på plats. Återkommer med foton på den fina kompositionen som väninnan fotade.

Balanserar på staket

.

Flänger...

• Köpt lite Euro till resan.
• Köpt shorts till en son som inte gärna har shorts, nu ska de tvingas på i Grekland.
• Köpt bikiniöverdel på Lindex, ingen underdel, de var för mini för mig.Får använda enfärgade, svarta även om det inte är svart i överdelen så kan man ju låtsas att det blå ser svart ut...
• Hämtat ut bokpaket
• Hämtat ny brevlåda, måste ha en låsbar så att vi får ha våra identiteter i behåll.
• Sprungit 15,8 kilometer
• Köpt jordgubbar och chips
• Inte köpt mat, vi får äta det som finns i frysen tänker jag.
• Avbeställt DN

Lindex bikiniöverdel

Inköpt!

Beställd på nätet idag. Min storlek fanns ej i butik. Rea och fri frakt inte fy skam. Kate tipsade.... Fin modell som är längre baktill.

Klänningsjakt, not

Vill precis nu ha den perfekta klänningen! Inte för åtsittande eller tantig, den ska vara cool och ärmlös. Gillar ärmlösa på sommaren men den får inte vara med axelband, blir för avklätt till jobbet. Var finns den perfa-klänningen? Kollade lite websidor utan att hitta något , möjligen fanns det något för 1600:-. det var inte den prislappen jag tänkte mig.

Jag kommer inte orka jaga något, den ska bara dyka upp!

PT?!

Nytt program för löpträningen har införskaffats men det fungerade inte att aktivera det i datorn så jag fick mejla kontaktpersonen, gurun Szalkai. Han fixade  så att jag fick programmet och när jag såg första veckans träning tycket jag att det verkade alldeles för enkelt i nuläget efter att ha tränat inför maran. Jag tackade och skrev en liten utläggning om det samt om mina träningsprogram och resultat på de två marorna jag sprungit. Jag nådde ju inte mina mål trots att programmen fungerat ganska bra. Szalkai svarar med att slänga in mig på ett tuffare program och dessutom säga att vi ska utvärdera efter halvmaran och eventuellt sätta upp mig på ett anpassat program inför 2015. Oj! Helt plötsligt fick jag värsta gurun som PT!? trodde ju inte ens att han skulle svara... Känns coolt!

Långhelg!

Långhelg igen! Det är bra med långhelger, man får en chans att landa och hinna med lite xtra.

I torsdags var vi på studentuppvaktning. Fina studentflickan hade en supertrevlig bjudning i trädgården. Bland annat fanns lilla vovven Alice på plats. Yngsta sonen är så stolt när han håller henne och han ägnade stor del av kvällen åt det lilla djuret. Gossen är så förtjust i djur och vill ju så gärna ha något annat än den lilla dvärghamstern men jag är osäker på om vi mäktar med vare sig hund eller katt. Han brukar kolla på Blocket efter djur och vill så gärna att vi ska köpa. Jag överväger...men är mycket tveksam ändå.


Första löprundan efter maran gjordes fredags. Oförskämt pigga ben och längre runda än planerat då jag sprang lite fel. Kul att benen inte kändes tunga och trötta. Nu kör jag på med nytt program till halvmaran i september.

Ljuvliga rosenbusken står i blom. Den är fantastiskt fin med en sky av vita rosor som doftar underbart. Min väninna säger att det är Finlands vita ros, det kanske stämmer men jag har aldrig kontrollerat. Det är nu man får njuta av den för snart har den blommat över och tyvärr så remonterar den inte.

På Nationaldagen var det bokträff med grillat på menyn. Boken vi hade läst var Fjärilseffekten av Karin Alvtegen. Vi tyckte alla om den även om den var obehaglig. Man får följa några personers liv och öden. Genom en händelse påverkas deras öden på olika sätt men man får följa dem innan också. Det handlar om konsekvenser av val och relationer. Jag tyckte att den grep tag i mig och jag ville inte att den skulle ta slut, ett gott betyg. Rekommenderas! Vi fick goda mojitos lite senare på kvällen.

Idag är det kroppsarbete, förbereder huset för ommålning. Mer jobb än man först tror. Nu har jag varit uppe på ett litet tak och skurat också. Även altantaket blev skurat, inte illa det behövdes verkligen! Funderar på hur jag ska göra med takkuporna som också behöver målas. Jag vet inte om jag är überförtjust i att balansera på ett brant tak.

Velande utan dess like...

Jag ska med ett större sällskap till Mosebacke och äta och ha trevligt ikväll. Kul! Inget märkvärdigt och ändå sätter jag igång ett sjukt stort velande i huvudet angående vad jag ska ha på mig!!!! Byxor, klänning, jeans???  Först ut var blommiga byxor i svart med svart top, sedan funderade jag på jeans och blus med vida, tunna ärmar och då seglar tankar på klänning med tröja över in. Nu kanske jeans i alla fall? Eller blir det inte tillräckligt fint? Jag har ingen koll idag!

Ogillar det här osomriga vädret. Om det är varmt och solen skiner så tar jag ju gärna klänning eller kjol. Det är ju många timmar kvar att vela på, det är bra!

Min Mara 2014

Igår bar det iväg på långlopp! Först ett eländigt velande med kläder, in i det sista. Lång ärm? Kort ärm? Jacka? På morgonen var det regnigt men det blev ju finare framåt dagen. När solen visade sig var det ju ganska varmt till och med. Softade i lugn och ro på Östermalms IP innan jag gjorde de sista bestyren. Kortärmad tröja åkte på, långa strumpor och knäkorta byxor. Precis strax innan jag behövde langa in klädpåsen så drog ett molnparti in över Östermalm och det kändes ganska kylslaget. Alltså dressade jag om till långärmad tröja... Visade sig vara ett felaktigt beslut men det hade ju ingen avgörande betydelse. Toppade med orange kepa på huvudet.

I år som det var andra gången jag startade i Maran var jag lite mindre nervös och mindre berörd. Jag hade en känslomässig svacka innan, på IP:n då jag kände mig ganska så ensam, men det vände. Jag fick kontakt med en arbetskamrat och vi träffades också i startfållan.  Efter start sprang jag på och det var trångt ganska länge men det gick ändå att hålla önskvärt tempo. Vid Kungsträdgården fanns Marathon Mia och hejade på alla som passerade. Kul att se någon som jag känner igen även om inte hon vet vem jag är. Jag tittade efter vänner längs vägen men hittade inga, det är svårt om man inte vet var de ska stå. Missade också en som jag dessutom visste var hon skulle vara, men det var trångt med mycket folk där. Första varvet flöt på fint men det är ju andra varvet som är utmaningen. Ut på Djurgården med viss fasa. Jag hade inga positiva minnen från förra året men kunde inte heller minnas vägarna förrän vi kom in mot Gröna Lund där hopp om livet kan skönjas igen. Det är väldigt lite människor ute på Djurgården och det är inte den mest inspirerande omgivningen även om allt är grönt och fint. Nu gick ju Djurgården betydligt bättre än förra gången så det var överraskande. Pinnade vidare ut på Strandvägen och där fanns vännerna, en snabb kram och sedan vidare fastän om jag började att känna mig dödstrött. Vid slottet är 30 kilometer avverkade och det var inom räckhåll.

Första riktiga svackan kom vid Västerbron på andra varvet, det är en jobbig stegring precis innan bron också. Nu var det att ta sig uppför bron, jag behövde gå några steg i ett par omgångar innan jag kunde susa nedför och ut på Norr Mälarstrand. 7 kilometer till mål och en evighet!  Norr Mälarstrand har väl aldrig känts så lång och det var väldigt lätt att stanna vid vätske- och energikontrollerna och gå alldeles för många steg. Jag stoppade i mig allt som bjöds under färden men bäst var nog CocaColan som serveras ungefär 5 kilometer från mål. Nu tog jag två muggar och stjälpte i mig. Sedan klistrades fötterna fast på asfalten vid varje steg efter all utspilld Cola som fanns på vägen. Stumma ben uppför Torsgatan, Odengatan och äntligen en utförslöpa innan Karlavägen. Nu är det nära och jag försöker pinna på men vet att allt jag "hade tillgodo" i tidsmarginal troligtvis är förbrukat. I slutet av Sturegatan står min syster och mor, helt oväntat! Så kul och ger förstås en kick! Men, så dryg sista biten in mot Stadion är. Var är öppningen? Varför ska jag springa runt nästan hela byggnaden innan jag får komma in? Sedan äntligen öppning och ett halvt varv kvarstår innan jag äntligen kom i mål!

Jag får vara nöjd med tiden även om jag innan loppet trodde att jag skulle prestera bättre. Det var några minuter snabbare än förra året och visst är jag nöjd!  Det är inte ens självklart att komma i mål på en sådan här distans, allt kan hända. Det känns som att det verkligen är kroppen som styr och man får tacksamt hänga med.

Medalj delades ut och jag släntrade vidare mot Östermalms Ip, där jag i sakta mak hämtade ut mina tillhörigheter. Lite dyngsura kläder behövdes bytas ut och  jacka och fleece togs på. Dags för att köa till massage, det är guld värt! Innan lite trevligt prat med andra löpare i kön. Det är något visst med människor sådana här tillfällen. Alla är lättpratade och öppna och trevligat! Massagen gjorde underverk för de stumma benen, man får ca 5 minuter men det hade varit lätt att bli liggandes kvar på bristen.

 Jag såg att det fanns korv med bröd och kaffe och kanelbulle. Jag siktade in mig på korven som smakade bra. Därefter blev det också kaffe med bulle innan det var dags att ta sig hemåt. Tunnelbanan fungerade fint och jag fick sittplats. Kroppen hade lite svårt att klara färden, blev lätt åksjuk och lite blodtrycksfall. Kanske jag hade proppat i mig för mycket på kort tid. Jag var glad att klara mig till min station utan att behöva kräkas. Där väntade bilen och några minuter senare var jag hemma.

Syster bjöd på mat, pasta med champinjoner och god äppelpaj. Tyvärr så har jag ju nedrigt svårt att äta efter långa lopp så jag tog DoggyBag på maten. Den smakade utmärkt idag!