För mycket vardag igen. Mat som ska lagas, tvätt som ska tvättas och så vidare. Läxor, gympapåsar, disk, post, räkningar, tandläkare you name it. Jag vill ha det lite lugnare. Jag gillar när jag kan komma hem tidigt, sticka ut och springa, ha tid med lite fin matlagning och sedan softa i soffan för att avsluta med kvällste med mina killar. Tyvärr blir det inte rätt tempo så ofta utan jag flänger som en liten råtta för att få ihop det. Nu blir det gäster på lördag och det kräver oxå sin planering med inköp och liite förberedelser såsom lättare städning, de ska ju inte behöva skotta sig in i hemmet.
Idag glädjande utvecklingssamtal med äldsta sonen. Han har fina resultat och ligger bra till i de flesta ämnena. Samtalet var i ny tappning sk cafémodell. Då sitter man med sitt barn som får leda samtalet utifrån en mall och omdömen från lärare. Mentor kommer och stämmer av och hör efter om man vill träffa några lärare. Förstås så kunde jag inte begränsa mig utan träffade flera. Kände mig smått hysterisk efteråt men jag coolar väl ned tills nästa gång. Det här var ju första. Jag hade inte heller koll på klockan så vi var där i en timme istället för en halvtimme. Undrar om jag spräckte deras planering.
Det blev tid för en löprunda efter att vi var klara på skolan. Jag springer nu ofta i ett område där det finns lite hästar och gångvägar med hästavdelning. Det är lite gatlyktor som inte fungerar och då blir det kolmörkt.Jag satte foten rakt i en hög från en häst, inte så gosigt. Det är väldigt mycket högar från hästar på de här gångvägarna och då mitt på vägen. Jag funderar på om man inte kan få kusens bak lite åt sidan innan den släpper ut lasset. Funderar varför hästen redan från början inte går på för häst avsedd väg där det finns vid sidan av gångbanan. Det kanske inte går att styra hästarnas tömningar?!
Nu en liten skräckbild från fredagen som ägnades åt träff med väninna på quiz. Tyvärr sporttema men vi klarade oss hyfsat ändå.