Hemresa

Idag åkte vi hem från Norrland, E4 söderut i 66 mil. Så tålmodiga barn som knappt behöver kisspaus- Jag körde i ett sträck ända till Uppsala där vi kissade,tankade och åkte på Drive in på Max. När jag väl har börjat att köra och kan förlika sig med att jag ska bli sittande där lääänge så går det förvånansvärt bra. Fina vägar där bästa sträckan är Höga kusten. Jag lyssnade på sommarprat och lite musik. Galet vemodig känsla av sammanhang, glädje och sorg när man inte vet om man ska skratta eller gråta, körandes i det Norrländska landskapet lyssnandes till Mando Diao, den känslan kom över mig en stund.

Bild lånad från landstinget Västernorrland

Bild lånad från landstinget Västernorrland

Bild lånad från landstinget Västernorrland

Höga kusten bron

Skuleberget

Morden i Midsomer, live...

Vårt lilla fridfulla bad i Pengsjön har varit avstängt i två dagar. Nationella insatsstyrkan har varit där och letat mordvapet efter det tragiska dådet i Umeå. Igår kunde vi äntligen åka dit och bada. Helt makalöst att denna otroligt lilla ort ska vara i händelsernas centrum. Känns ju lite som i Midsomer... Väntar nu bara på att kommissarie Barnaby ska knacka på dörren...

Gick ned för räkning

Idag skulle jag springa långt, runt sjön här på orten, det är allt som allt 22 kilometer. Jag kände redan från början att det kändes knepigt, lite yr i huvudet och hade svårt att fokusera. Jag bestämde mig för att springa till muséet , dvs 7 km och kanske vända efter det, jag drog i mig en av mina vätskeflaskor med saft och körde på. Jag vaknade till i huvudet och det kändes ganska bra... upptäckte dock att jag tappat en av mina fyra små flaskor och började nojja över det, en flaska mindre, inte bra i värmen... När jag nästan hade kommit runt sjön så var det dryga fem kilometer kvar och då började jag ta slut och fick gå lite. Det blev upprepade små gångsträckor ända fram till järnvägsbron. Där återstår två kilometer och det är bara uppförsbacke och då tog jag helt slut. Jag gick hela backen, det har aldrig hänt förut. En osedvanligt krävande löprunda. Jag skyller på 25 grader i skuggan ( det fanns inte heller någon skugga) samt osedvanligt dålig sömn (äldsta kunde inte sova och höll mig vaken). Jag hade till och med svullna fingrar när jag var klar, det har heller aldrig hänt förut. Nu vila!

Glassbonden

Igår gjorde vi ett besök hos glassbonden. Egentillverkad glass från egna kor, alla tiders det! Norrländska smaker också såsom Västerbottenost & Päron (ingen favorit för mig), Jag tog Älgört/Hallon och Hjortron & kola. Smaken Hjortron & kola är himmelsk!

Efter glassen åkte vi till ett litet bad på en mycket liten ort. Oj, vad de ska ha undrat vad det var för sällskap på 9 personer och hund som kom. På dessa små orter så undrar de så ofta. När jag är ute och springer så undrar folk också vad det är för människa som  kommer. Jag har fått frågan: Vem är du?, Då får man förklara var man kommer ifrån och var på orten man bor.

De arabiska prinsarnas fiskafänge...

Äntligen sol och värme! Det är mer än efterlängtat! Vi hade planerat fiske vid en sjö, jag fiskar alltså inte  men mina pojkar har fiskat sedan de varit små. Nu kan man ju tycka att de skulle klara av det här själva men icke. Det har tydligen varit alldeles för låga krav vad det gäller den biten. Jag grävde efter maskar igår och kunde lägga dem i burk, med handskar på. Ungefär så långt sträcker sig min gräns när det gäller maskhantering. Jag fixade i ordning metspön och kastspön, blev själv förvånad!

Killarna ylar efter hjälp direkt en mask ska sättas på kroken eller om det blivit trassel på linan. Får de en fisk så ska någon ta bort den och agna nytt bete. De kan bara doppa reven i sjön, därav epitetet arabiska prinsar. Det blev inte så många fiskar men det var tydligen bra ändå.

Nu är det ju inte jag som servar utan idag fick faster (storfiskare) och mormor vara behjälpliga. Vädret var alldeles ljuvligt med sol och en liten bris. Ingen värme i vattnet utan det räckte med att bada fötterna.

Fint porslin

Igår hade vi grillfest hos faster, då samlas de som är på plats från släkten.  När vi dukade så hittade jag fint porslin i skåpet, Uppsala Ekeby servis med namnet Majlis, samma namn som ägaren. Jag informerade om att det är en klenod hon sitter på...

Idag var det ungefär det vanliga tempot vid löprundan, tänkte väl...Men jag tog det också lite lugnare medvetet...

Dagen har ägnats åt maskletande till morgondagens fiskafänge. Jag har också kunnat sitta ute i solen och läsa, det var ljuvligt!

I

Igår kväll var det fullmåne, fotot är taget efter elva på kvällen men det ser ut som att solen skiner på dagen. Så ljust är det på kvällen, gillas!

Pay back time!

Igår sprang jag en sträcka på den Norrländska landsvägen som är så galet backig, upp och ned i princip hela tiden. Jag sprang fram och tillbaka så det som var uppförsbackar på ena vägen fick bli nedför på tillbakavägen. Den här sträckan sprang jag förra året också så den fanns dokumenterad i min Runkeeper. Jag kollade kilometertiden från förra året och ville ju gärna att det det skulle gå lite snabbare i år, och det gjorde det! Jag trodde inte att det var sant, kilometertider som aldrig skådats över en så lång sträcka! Först trodde jag att jag sprungit 16 km men såg sedan att GPS:en lagt av och att det var 19 km. Jag som stretat så och aldrig tyckt att jag lyckats förbättras på långdistanserna! Galet kul!

Norrland, du bitterljuva vemodiga...

Fika utomhus med mammas hembakade bröd.

Vi befinner oss nu i Norrland, närmare bestämt utanför Vännäs, Umeå. Oj, vad jag är ambivalent till Norrland. Jag har tillbringat min barndoms somrar här, riktigt på landsbygden och vi var fria som fåglar. Mina kusiner fanns på torpet en kort bit  ifrån och vi drog omkring,  upptäckte och visste det mesta om området som var värt att veta. Det fanns kor,  hästar och får i hagarna. I tidiga tonåren hittade vi en banvaktarstuga som var övergiven och den var ett tillhåll för oss i flera år.

 Nu försvinner de boende från husen en efter en. Några gamlingar sitter kvar i sina hus och en mjölkbonde stretar på. Jag hörde att bonden håller på att starta ysteri. Ja, de behöver vara uppfinningsrika här för att överleva.

Jag undrar vad det är som gör att jag känner sådant vemod inför Norrland. Kanske är det den svunna barndomen eller den utdöende bygden. Bidragande orsak är ju också väderleken. Jag tycker ofta att vi sitter och väntar på fint väder som skjuts upp dag efter dag. I år hade de värmebölja, varmast i Europa, i maj. Nu blåser det och är ganska molnigt. Vi har suttit ute och fikat en gång sedan vi kom för tre dagar sedan.

Det gödslas inte heller med aktiviteter här. Lilla gossen spelar krocket dagarna i ända och vi går i pass för att spela med honom. Man får inte ha för höga krav på aktiviteter utan låta lugnet landa inom en. Egentligen är det väl bra för en rastlös själ som jag att ta dagen som den kommer och gå ned i varv. Löpträning går det ju förstås att ägna sig åt när andan faller på och det får den göra var och varannan dag. Eller så kan man vandra på Drakryggen, en ås efter inlandsisen. När jag väl är här gillar jag ju det så mycket.

Krocket spelar vi bara här.

Vandring på Drakryggen

Födelsedagsfirande

Nu är 14-åringen firad ordentligt! Vi grillar, som vanligt, hamburgare och bjuder med diverse tillbehör och god dryck. Sedan kaffe och tårta. Jeesus vad jag är mätt. Gossen håvade in en del slantar och jag plockar nog in en del på sparkontot till honom. han fick också i uppdrag att bygga fågelholk för att komma upp i nästa presentnivå från syster med make. Vet ej vad det innebär men det sker imorgon.

Lägg till bildtext

Trött morgon.

Äldsta somnade klockan tre igår och förstås hölls jag vaken. Jag mår så dåligt när jag inte får sova. Vansinnigt groggy när jag steg upp och arrangerade en födelsedagsbricka till gossen. Tack och lov kunde jag ta det lugnt eftersom han sov som en prins på morgonen.

Nu fortsätter bestyren inför eftermiddagens firande. Inne eller ute...?!

Bakar...

Imorgon har vi stort prins-kalas här. Jag förbereder tårtorna idag. Det blir Leilas jordgubbstårta med Lemon curd och Anna Bergenströms franska chokladtårta. Sonen har markerat i kokboken vilken chokladtårta det är som gäller. Jag har bakat den massor med gånger och den är bra. Förmodligen grillar vi hamburgare innan vi hugger in på tårtorna!

Damernas....

För ett par veckor sedan fick jag erbjudande per telefon att få tre nummer av Damernas Värld för 99:- plus två biobiljetter. Bra deal tycker jag! Tackade ja eftersom jag gillar bio. Kul också att bläddra i tidning ibland. Säger alltid upp prenumeration pronto då jag tröttnar så snabbt!  Idag kom första numret och jag blev så irriterad på rubriken på omslaget. "Höstens viktigaste trender". Ja men vaddå? Nä, den rubriken kändes bara så fel. Kan en trend vara viktig?! Vågar väl knappt nämna att jag dessutom har så svårt för Martina Bonnier..., chefredaktören. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Det blir säkert lite trevlig läsning och bläddrande ändå!

Dagen slutade gott på Långbro Värdshus, ett bättre hak här i söderförort.Fantastisk räksmörgås med gott vin bjöds på av syster i kvällssolen. De har även en fin uteservering med grill på sommaren, det blir återbesök.

Storshoppat idag

Jag åkte iväg och shoppade en braskamin idag. Det är verkligen inte första prio i hemmet men det roligaste. Och jag behöver ha roligt! Snart brakar väl både kyl och frys, ja hela köket skulle behöva en uppfräschning men det känns bara jobbigt. Förstås skulle jag också ha prioriterat en luftvärmepump men det är ju inte heller så roligt. Tänk vad mysigt det blir att kunna elda i vinter...

En sån här ska flytta in ...

Ogräsbekämpningen fortsätter...

Fortsätter min kamp mot de små onda, lila blommorna som är ogräs i gräsmattan. Idag lyssnade jag på på sommarpratarna Peter Wolodarski och Kristian Gidlund. Det är rogivande och intressant att ta del av människors liv och tankar.Jag har alltid gillat att lyssna på sommarpratarna men nu är det suveränt att välja när det passar mig. Tyvärr något glapp i headsetet så jag måste fixa nya för det var synnerligen irriterande att inte kunna röra sig som jag vill. Jag har sått nytt gräs där sandlådan som jag tog bort igår fanns. Jag har bestämt mig för att inte vattna min sådd, det ska regna i natt och på dagen imorgon. Jag blev inbjuden på kaffe med glass och fantastiska bullar hos en granne. Där fick jag också en massa information om andra grannar av vilka de flesta som omnämndes har jag inte har en aning om vilka det är, lika bra det tänker jag.

Imorgon, i regnet,  blir det inomhusarbete eller ärenden. Äldsta sonen fyller år på söndag och det är en del som måste införskaffas innan dess.

okänt ogräs

Vad pågår?!

• Började med 9,73 km löpning kl. 7.18. Stegrad intervall.
• Tandläkaren kl 10:20
• Lunch med väninnor
• Inköp av mjölk, flaskborste, grillpinnar
• Målade klart cafémöblerna
• Tog bort sandlådan
• Rensade små ogräs ur gräsmattan lyssnande på Maja Ivarssons sommarprat
• Ringde och kollade hur barnen har det
• Ätit mat
• Funderar på morgondagen

Kvällsbesök

Den här lilla varelsen kom trampande in på tomten i kvällningen, gjorde sig ingen brådska utan vi kunde hälsa på varandra i lugn och ro.

...också drog jag iväg på ett långpass löpning...

Det gick fint att springa långt och  långlöpar-andarna väcktes ordentligt till liv.
Bjuder på Svenska Dagbladet Berglins ochdet är väl bara att hålla med! Älskar de där små fåglarna (eller vad det är), som så ofta träffar rätt!

mer av Kroatien...

Många ganska lata dagar blev det. Äldsta gossen ligger i sängen och växer, så brukar jag försöka tänka när han är så vansinnigt trött. Det blir ju inget nattsudd så egentligen är det obegripligt att han kan sova så mycket. Den lilla gossen ligger inte långt efter han heller, min tidigare lilla morgonpigga gosse, vart
tog du vägen?! Jag ägnade morgnarna till att dra iväg på löparrundor. Oj, vad man får se mycket som man annars missar. Jag sprang upp ett par kvarter från stranden, det blir lite mer spännande så. Då får man se hur de lever i Kroatien på riktigt! En av dagarna så stack jag iväg på en liten stig, out of nowhere, sprang rakt ut i den Kroatiska naturen, sådant förhöjer löpningen oerhört. Helt plötsligt är det ett äventyr man är ute på och inte gamla vanliga, kända vägar. Efter löpning avnjöts frukost ute på altanen, läänge. Alldeles solokvist. Vännerna, som också sov ganska länge, hade egen lägenhet.

En av dagarna åkte vi in till Zadar, en inte alltför stor stad som ändå verkade vara större en vad den var. Det blev buss dit 1,5 mil. Målet var att promenera i den gamla staden, uppleva vattenorgeln vid kajen och äta en god middag. Jag tyckte nog att den gamla staden var ganska mycket mindre än jag väntat mig eller att det i alla fall inte fanns så många gamla byggnader kvar. Vad jag förstår så blev mycket förstört under andra världskriget. Vi upplevde ett par gamla kyrkor och ett kloster. Vattenorgeln var helt magisk. Det är vågorna som pressar upp luften genom piporna, som sitter i hål längs kajen. Den dagen vi var där så var det en hel del vågor så man kunde på långt håll höra musiken. Jag kunde ha suttit läänge ock lyssnat. Rekommenderat att sitta där i solnedgången då det också finns ett ljusspel från en stor cirkel av solceller på kajen. Vi gjorde inte det då det började bli dags för mat när kvällningen kom.

Trevlig restaurang vid ett litet torg hittades. Jag åt gnocci med champinjoner.

Kajen med vattenorgeln

Stadsporten

Sovande, fräkning tonåring

Sovande 10-åring

Moder utanför huset

På med fintröjan!

Dags för intervaller! Det blir slitigt misstänker jag. Lite god mat och softa framför TV:n får bli belöningen.

Picasa, äntligen!

Efter månader med strul av överföring av foton från mobilen till Picasa,

Hatt i soligt Kroatien!

så fungerar det! Gud ske pris! Det var en smärre uppdatering av programvaran som skulle till för att få igång den lilla vännen Picasa! Tidigare har jag blivit hänvisad till att köra någon uppdatering via datorprogram som Samsung har men det har inte heller fungerat. Nu fick den vänliga supporten hjälpa mig per telefon. Jag gissar att de tyckte att jag var riktigt nördigt okunnig om det mesta, det andades om det mellan orden. Uppdatera?? Håller inte på med sånt, liksom! Nu är det klappat och klart och jag hoppas förstås att allt annat i mobilen ska fungera som vanligt... Nu blir det förhoppningsvis lite mer fart här på bloggen också. Det har varit lite joxigt att fixa över bilderna till datorn tidigare.

Och där låg bilderna så fint i brevlådemappen! Då kör vi en Kroatien-hatt på det!

Trista mord.

Min heliga stund på sommaren är Allsången följt av Morden. Jag satt bänkad igår för första gången den här säsongen. Tyvärr så kändes allt lite trist... Vet inte, men Morden trollband mig inte heller som förr och Allsången kändes blek. Kanske berodde det på att mina gossar inte var hemma så att jag kunde tjata på dem att de skulle vara tysta och att jag inte fick störas...

Till Kroatien...

På midsommardagen så gav vi oss iväg för en semestervecka i Kroatien. Det var jag med mina gossar samt väninna med sina barn.Orten, Petrcane, var mer eller mindre en vit fläck på kartan. Fanns ju inte så mycket att läsa om den på nätet eller i guideböcker. Egentligen bådar det väl gott när det inte är värsta turistorten man åker till.

Vi flög till Zadar och åkte vidare till vår ort med taxi. Taxin släppte av oss på en ödslig gata och när vi ringde till vår reception där vi skulle få nycklar till vårt hus så var det en telefonsvarare.... Kändes ju lagom kul klockan 10 på kvällen. De hade sagt att receptionen skulle håll öppet till klocka elva...Vi frågade några vi mötte men ingen visste var det fanns någon reception. Vid en glassbar intill gatan engagerade sig några män och började ringa runt. Besked var att vi skulle till ett hotell för att hämta nycklar. En skulle få åka med i bil och de andra fick vänta. Jag fick offra mig att följa med främmande kroat på bilfärd.... Allt gick ju bra och det löste sig. Receptionen fanns bredvid glassbaren och hade öppnat samma dag, även vårt hus öppnade för första gången den dagen. Min äldsta gosse var orolig när jag åkte iväg och ville att brorsan skulle ringa från sin mobil till mig, vilket han gjorde ett par gånger. Han sa dock till storebror att han inte ville slösa på mobilen och ringde mycket motvilligt. Så orolig var han för sin mor.... Skrattade gott åt det efteråt.

Första dagen ägnades åt bad i pool, allt för att få nöjda barn. Vi fick nyttja pool vid ett intilliggande hotell. Till kvällen blev det promenad längs stranden till den lilla fiskebyns centrum. Där fanns några restauranger men annars inte så mycket.Någon gata ovanför stranden kunde man gå bland de fasta innevånarnas hus. Befolkningen var trevlig och som sagt var hjälpsam. God mat för billig peng. Det godaste jag åt under veckan var en havsabborre med en sås av gräslök. Fortsättning följer...

Skärpning!

Inser vid lite koll på bloggar att det är några områden jag är usel på. Kan inga artister, även om jag ibland lyssnar på musik vet jag sällan vilka som spelar. Samma med skådisar, kan sällan namn. Jag har ansiktsminne och ljudminne men namn är svårt. Just nu också nästan total bloggtorka. Fixar med bilder från vår resa och försöker få koll på Picasa och synkronisera etc, suger på teknik också.
Vad gör jag då? Jo, drar igång projekt med en rasande fart, springer omkring en del också. Försöker sedan att avsluta projekten vilket kan ta tid men med lite belöningar så går det också.
Vad var det här för ett galet inlägg?