Gick ned för räkning

Idag skulle jag springa långt, runt sjön här på orten, det är allt som allt 22 kilometer. Jag kände redan från början att det kändes knepigt, lite yr i huvudet och hade svårt att fokusera. Jag bestämde mig för att springa till muséet , dvs 7 km och kanske vända efter det, jag drog i mig en av mina vätskeflaskor med saft och körde på. Jag vaknade till i huvudet och det kändes ganska bra... upptäckte dock att jag tappat en av mina fyra små flaskor och började nojja över det, en flaska mindre, inte bra i värmen... När jag nästan hade kommit runt sjön så var det dryga fem kilometer kvar och då började jag ta slut och fick gå lite. Det blev upprepade små gångsträckor ända fram till järnvägsbron. Där återstår två kilometer och det är bara uppförsbacke och då tog jag helt slut. Jag gick hela backen, det har aldrig hänt förut. En osedvanligt krävande löprunda. Jag skyller på 25 grader i skuggan ( det fanns inte heller någon skugga) samt osedvanligt dålig sömn (äldsta kunde inte sova och höll mig vaken). Jag hade till och med svullna fingrar när jag var klar, det har heller aldrig hänt förut. Nu vila!