Träningsprogrammets baksida

Efter förra fredagens långpass har jag inte känt mig riktigt bra. Fick ju lite ont i halsen men inte så mycket mer. På onsdagen kändes det bra och jag kastade mig ut i is-vindar och snö för en kortare runda. Det var tunga ben men jag kämpade tappert. Dagen efter kände jag att jag hade gått ut för tidigt, inget rejält bakslag i kroppen utan mer känsla. Vila igår och till idag skulle ett pass på ca 14 km avverkas. Det är bara att gilla läget, jag mår inte riktigt bra. Sonen har magsjuka och jag känner lätt huvudvärk, lätt illamående, lite yrsel. Allmän, lättare sjukdomskänsla som jag hoppas inte "tar sig". Vila idag också.

Jag måste ju lyssna på kroppen och acceptera att det är ok att vara sjuk och inte har någon avgörande betydelse om jag missar ett par träningstillfällen. Jag blir gärna stressad och irriterad när jag inte kan följa programmet och det är också irriterande att jag blir det. Människa, var nöjd när du kan träna och vila när du är sjuk. Du blir inte än sämre löpare om du missar ett par träningar, inte alls. Det är viktigare att bli ordentligt frisk och springa igen när orken och hälsan är tillbaka, då är det ju roligt också!