lördag 17 augusti 2013
Dagens ambivalens...
Igår gick jag och la mig tidigt, tidigt för en fredag kväll, var lite uttråkad och mina gossar var inte hemma. Började lördagen med att promenera till systers hus för att ta hand om blommor och lite post. Sedan började jag röjet av gammalt skräp . Det måste fixas undan lite inför braskaminens ankomst. Jag har två lådhurtsar i hallen som ska bort och där finns massor med skrot. Det mesta kan nog slängas. Jag ska på fest ikväll och festhumöret är just nu noll. Gråtmild och vet faktiskt inte om jag klarar av det här. Att vara så himla glad och toppen, orkar liksom inte. Vill ju heller inte komma dit som en surmule eller börja gråta eller så, känner att jag just nu inte är bra på de här stora sammanhangen där det ska minglas och så ... Fattar ju att jag börjar med mina röj hemma för att slippa tänka på kvällen, på vad jag ska ha på mig. Jag har inte bestämt mig och velandet är enormt.Jag som sett fram emot festen länge och så känns det så jobbigt...
Etiketter:
irriterande
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh, men det är en stund kvar. Försök att gulla litet med dig själv, ät något gott och gör något annat snällt, måla naglarna länge eller något. Röjet finns väl kvar?
SvaraRaderaMen det där är väl typiskt!? När man väl blir bjuden på nåt kul och ser fram emot det, då är man inte alls på humör för att gå dit. Så irro! Men ibland är det också så att det är då det blir som roligast. Man har ju liksom inga förväntningar eftersom man redan är lite sur och låg. Hoppas det blir så!
SvaraRaderaPartystassen på nu!! You go!!!
SvaraRaderaSpader: Jo då, jag gullade med mig själv och skärpte till mig! Röj finns kvar...
SvaraRaderaIWNKC: Ja, varför är det så, trist typiskt. Men bra med låga förväntningar då blir det ju bara bättre.
Libby: Yes!
Hm, så där känner jag nästan alltid inför en fest. Tråkigt!!! Men sedan blir det ju alltid supertrevligt, bara man kommer iväg.
SvaraRaderaCamilla: Ja, varför blir det så, antagligen stress...
SvaraRadera